Vi vill fundera, resonera och filosofera kring företeelser, stora som små, som finns i vår omgivning eller som vi hör om på nyheterna eller läser i en bok. Eller kanske om något vi hört på bussen eller pratat om med vänner. Om det som är fallet helt enkelt.


Petra Dalin, skribent

Eric Jansson, skribent

söndag 13 november 2011

Det måste få finnas alternativ - även icke-privata.

Rapporterna om vanvård på inrättningar drivna av det privata vårdbolaget Carema, har gjort oss uppmärksamma på att privata alternativ inte alltid fungerar så bra som de som förespråkar privatisering hävdar.

När det nu också framkommer att Carema har gjort allt de kunnat för att undvika att betala svensk skatt, tycker jag det är dags att kräva att det alltid skall finnas icke-privata alternativ att välja på. Som privatperson vill jag givetvis kunna välja det företag som ger bäst service. Men jag vill dessutom kunna vända mig till företag som garanterar att vinsten kommer det allmänna till godo.

När det gäller äldreomsorgen så är det ju politiker som valt och inte kunderna. Sett ur det ljuset är det inte svårt att se varför det har blivit som det blivit, då deras bevekelsegrund är ideologisk. Om privata alternativ anses bra per definition är risken uppenbar att man därefter inte följer upp med kvalitetskontroller.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vardbolagen-far-rakna-med-skarpta-regler_6630946.svd

Skrivet av: Eric Jansson

söndag 6 november 2011

En sista rest av nationalism

Idag är det allmän flaggdag. 6 november 1632 dödades Gustav II Adolf under slaget vid Lützen. Nu är det knappast kungens död vi flaggar för utan snarare att han under sin levnad ansågs vara en man utöver det vanliga. Han anses vara en av de största fältherrar som funnits och dessutom påstår många att han drevs av ädla syften då han kastade in Sverige i trettioåriga kriget.
För att få ihop en armé tvångsrekryterades unga män och pojkar i de båda dåvarande rikshalvorna. En del så unga som 15 år. I kriget var nog Gustav Adolf mer återhållsam än de flesta andra fältherrar. Detta hindrar honom dock inte från att tillåta fri plundring av den protestantiska (!) staden Frankfurt an der Oder efter det att staden hade stormats i april 1631.
Det som fick störst konsekvenser är dock att Kungen efter slaget vid Breitenfeld 7 september 1631 väljer att fortsätta kriget trots att hade kunnat förhandla sig till ett mycket förmånligt fredsavtal där en stor del av det tyskspråkliga området skulle förblivit protestantiskt. Detta innebar att många unga män istället för få komma hem till sina familjer tvingades fortsätta striderna för att tillslut liksom kungen dö i det alltmer meningslösa kriget.
Kanske kan man argumentera för att kriget var en nödvändighet för att på sikt freda Sverige som nation men är det verkligen nödvändigt att fira denne man med en allmän flaggdag? Med viss rätt kan man kritisera andra länder för att högtidlighålla rent nationalistiska händelser där många oskyldiga dödats men så länge vi själva väljer att fira en tydligt nationalistisk högtid så kanske vi skall vara lite återhållsamma i kritiken?
Däremot tycker jag göteborgarna gott kan fortsätta proppa i sig sina bakelser till minnet av stadens grundande. Däremot kanske man kan väja en annan dag (exempelvis 4 juni då staden fick sina stadsprivilegier).

http://www.dn.se/mat-dryck/gustav-adolf--alla-bakelsers-kung

Skrivet av Eric Jansson

fredag 4 november 2011

Alla behöver någonstans att bo. Verkligen.


Så här säger Nordeas styrelseordförande Björn Wahlroos:

Människor behöver faktiskt bo (...) 250 kvadratmeter låter kanske mycket för en redaktör, men Christian leder faktiskt Europas femte största bank (...)
-------
Håller med om det första. Alla behöver någonstans att bo. Verkligen.
Från denna utgångspunkt, som kan betraktas som en mänsklig rättighet, till att denna extrabostad ("det kan vara svårt för er svenskar att minnas att Christian faktiskt inte är svensk utan har ett hem i Köpenhamn") skulle behöva vara 250 kvm, är lite svårare att greppa. Att underbygga argumentet med att tala om "Europas femte största bank" blir ett trovärdighetsproblem. Ett jag-har-förlorat-omdömet-problem. Jag-behöver-lite-socialrealism-i-mitt-liv-problem. 


Att därtill vara berättigad till ett pensionsavtal i 100-miljonersklassen. 
Någon beskrev Nordeas agerande som fullständig tondövhet. Väl sammanfattat.

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.766129-nordea-vd-far-98-miljoner-i-pension
http://svt.se/2.22620/1.2590481/manniskor_behover_faktiskt_bo

Skrivet av: Petra Dalin

tisdag 25 oktober 2011

8 timmars konsumtion

8 timmars arbete, 8 timmars frihet, 8 timmars hvila kunde man läsa på plakaten och banderollerna när arbetarrörelsen demonstrerade i slutet av 1800-talet. Var och en som tog del av kraven kunde förstå att det var rimligt att hinna med en del fritidsaktiviteter förutom arbete och att alla dessutom har ett visst behov av vila. Efterhand infördes både åtta timmars arbetsdag och semester. 1978 infördes fem veckors lagstadgad semester. Sedan början av 70-talet gäller också 40-timmars arbetsvecka efter det att lördagarna blev arbetsfria.

Senare har man även försökt införa sex veckors semester och sextimmarsdag har diskuterats. Numera verkar detta dock vara i stort sett ickefrågor. Knappast något fackförbund kräver kortare arbetstid och den politiker som vågar lyfta frågan blir förmodligen anklagad både för att vara tillväxtfientlig och verklighetsfrämmande flummare i största allmänhet.

Men om nu så få inom arbetarrörelsen strävar efter ett bättre liv genom att arbeta mindre och ha mer fritid, vad strävar man efter då? Svaret är väl att man helt och hållet svalt argumenten från marknadsliberalismen: Lycka uppnås genom ökad materiell standard! Och då kan man naturligtvis inte arbeta mindre.

Eftersom alla idag förstår att man arbetar för att kunna konsumera så måste ju kraven omdefinieras. Istället skall det naturligtvis stå: 8 timmars arbete, 8 timmars konsumtion, 8 timmars vila på demonstrationsplakaten. Men varför kräva något som man redan uppnått?

Skrivet av: Eric Jansson

söndag 23 oktober 2011

Jag är förmodligen mycket trög.

Juholts förtroende rekordlågt pga misstänkt fusk med hyra/bostad mm.
Bildts förtroende fortsatt mycket högt, trots anklagelser gällande övergrepp mot mänskliga rättigheter till följd av hans tidigare inblandning i Lundin Oil.

Inte alls orimligt i och för sig att förtroendet påverkats negativt för Juholt. Det är greppbart.
Men det höga förtroendet för Bildt är ett mysterium.
Jag är förmodligen mycket trög.

http://www.dn.se/nyheter/politik/fortroendet-rasade-for-juholt


Skrivet av: Petra Dalin

tisdag 18 oktober 2011

Finn ett fel ...




1) Carl Bildt är Sveriges utrikesminister.
2) Han satt i Lundin Petroleums styrelse strax före beslutet att investera i etiopiska Ogaden-provinsen
3) Imorgon startar rättegången mot två svenska journalister som anklagas för terrorbrott, när det i själva verket var ute efter att kartlägga Lundin Petroleums verksamhet just i Etiopien.
4) UD med Carl Bildt i spetsen är nu svenskarnas främsta hopp.
5) Carl Bildt hävdar med emfas att hans tidigare inblandning i Lundin Petroleums styrelse inte på något vis kan påverka trovärdigheten och möjligheterna för en friande dom.

Skrivet av: Petra Dalin

fredag 14 oktober 2011

Juholt-gate

Visst har Juholt säkert gjort dumma saker, men jag får obehagliga sektvibbar av socialdemokraternas hanteringen av Juholt-gate. Öråd i det fördolda? Det verkar som om (S) ogillar Juholt mer än (M). Vad handlar detta om? Egentligen?

Det är ju praktiskt för moderaterna att socialdemokraterna börjar bekämpa sig själva. Inifrån.

Skrivet av Petra Dalin